Parfym och valspya

Parfym och valspya









Okej, jag är väldigt okoncentrerad just idag, men jag ska försöka binda ihop ett inlägg som handlar om parfym och valtarmar. Nu kör vi!


Det sägs att några av de största upptäckterna och uppfinningarna kom till av misstag. Så om man nu bygger vidare på den idén och funderar lite på hur man kom på att “ambra”, ett sekret som finns i valtarmar, var ett bra bindningsämne i parfymer, så blir allting väldigt konstigt. 


Varför, hur eller vem på kom att ett sekret i valarnas tarmar var bra att ha i parfymer? 


Jag läste en notis för ett par år sen där det stod att en familj blivit 2 miljoner kronor rikare efter att de hittat en valspya (som vägde 15 kilo…) på stranden. Belöningen fick de alltså för att spyan innehöll en hel del ambra som var värdefullt för något av de stora parfymfabrikörerna. 


Men hur kom man på det? Va, va, va, va? Det är helt omöjligt att förstå. 


Så häng på här så ska pappa Robin berätta hur det gick. Enligt sidan Shenet.se så har ambran en lång och mystisk historia. Länge undrade man vad det var. Kunde detta märkliga fenomen vara kåda, bivax som trillat i vattnet eller spermier från en val? Svar: nej. Det var i slutet av 1700-talet som en tysk läkare insåg att ambra var något som fanns inuti valen och som ibland följde med kräkningen upp. 


Så här står det om ambrans egenskaper på Shenet.se: 


“Bitarna är vanligen 8-30 cm i diameter och väger 6-10 kilo, men jättebitar på 2 meter och över 400 kilo har hittats och gjort folk förmögna. Ambra ska vara uppkräkt, och ju längre den legat i vattnet desto ljusare blir den och desto bättre luktar den. Svart som är färskast är sämst, därefter kommer brun, mörkgrå, gråbrun och rödaktig. Vanlig god kvalitet är silvergrå eller har lätt gyllene ton. Till slut blir den helt vit – den bästa, som hittas mycket sällan. Massan mjuknar i handen, smälter vid 60° och förflyktigas vid hög temperatur.”


Hur luktar den då? Jo, doften är sensuell, sammetsmjuk doft, mustig men ändå pudrig och torr – som vanilj eller benzoin med kokos, hav och peppar i botten. Den har beskrivits som en söt och kryddad tvåldoft och som lukten av solvarm hud.


Är det inte konstigt, så säg? Idag framställs ambra på syntetiskt sätt. 
Det här inlägget blir lite för rörigt, så jag avslutar här.  


Sensmoralen av den här historien blir väl då antagligen att valars spyor luktar gott. 


Ses en annan dag. 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s